Jag finns inte kvar i hans medvetande, han kommer alltid att vara en del av mig. Det var l?nge sedan han visste vem jag var. Nu ?r det bara kvinnan vid hans sida som uppfyller honom. Hon virkar p? en schal, h?ller upp den d? och d? och drar i den. Varje g?ng hon h?ller upp den och drar i den, tar ?ven han tag i den. De drar lite ?t varsitt h?ll. Deras blickar m?ts och de ler mot varandra. Det g?r ont i mig. Det ?r mig han ska se p? med den blicken. Det ?r min blick. ”Nu ?r jag h?r f?r sista g?ngen”, s?ger jag. Orden stockar sig i halsen. Jag k?nner att ?gonen blir fuktiga. Det har tagit l?ng tid att komma fram till beslutet. Jag vet att det ?r r?tt. ”Jas?, ska du sluta? Ja dig har jag ju sett l?nge.” Han ler mot mig och skakar min hand. Han g?r en ansats att ge mig en artig puss p? kinden. D? reser sig Ellen ocks? upp. Virkn?len faller med ett klirr p? golvet. Han b?jer sig genast, plockar upp den, ?verl?mnar den till henne med en bugning, som vore den en ros. Hon stryker honom ?ver kinden och ?ver det burriga h?ret. De s?tter sig ner, drar p? nytt i schalen tillsammans och ler mot varandra. De m?rker inte n?r jag g?r.画面が切り替わりますので、しばらくお待ち下さい。 ※ご購入は、楽天kobo商品ページからお願いします。 ※切り替わらない場合は、こちら をクリックして下さい。 ※このページからは注文できません。
